putāre (Konjugation) (Latein)
- zurück zu putare
| Infinitive |
|
Infinitiv Präsens |
Infinitiv Perfekt |
Infinitiv Futur |
| Aktiv |
putāre |
putavisse |
putatūrum, -am, -um esse |
| Passiv |
putārī |
putatum, -am, -um esse |
putatum īrī |
| Partizipien |
|
Präsens Aktiv |
Perfekt Passiv |
Futur Aktiv |
| putāns |
putatus, -a, -um |
putatūrus, -a, -um |
| Gerundium, Gerundivum, Supina |
| Gerundium |
Gerundivum |
Supinum I |
Supinum II |
| putandī |
putandus, -a, -um |
putatum |
putatū |
|
Imperativ
| Person |
Präsens |
Futur |
| Aktiv |
Passiv |
Aktiv |
Passiv |
| Sg. 2. Pers. |
putā! |
putāre! |
putātō! |
putātor! |
| Sg. 3. Pers. |
|
|
putātō! |
putātor! |
| Pl. 2. Pers. |
putāte! |
putāminī! |
putātōte! |
|
| Pl. 3. Pers. |
|
|
putantō! |
putantor! |
|
Indikativ und Konjunktiv
| Präsens |
|
Aktiv |
Passiv |
| Person |
Indikativ |
Konjunktiv |
Indikativ |
Konjunktiv |
| Sg. 1. Pers. |
putō |
putem |
putor |
puter |
| Sg. 2. Pers. |
putās |
putēs |
putāris |
putēris |
| Sg. 3. Pers. |
putat |
putet |
putātur |
putētur |
| Pl. 1. Pers. |
putāmus |
putēmus |
putāmur |
putēmur |
| Pl. 2. Pers. |
putātis |
putētis |
putāminī |
putēminī |
| Pl. 3. Pers. |
putant |
putent |
putantur |
putentur |
| Text |
| Imperfekt |
|
Aktiv |
Passiv |
| Person |
Indikativ |
Konjunktiv |
Indikativ |
Konjunktiv |
| Sg. 1. Pers. |
putābam |
putārem |
putābar |
putārer |
| Sg. 2. Pers. |
putābās |
putārēs |
putābāris |
putārēris |
| Sg. 3. Pers. |
putābat |
putāret |
putābātur |
putārētur |
| Pl. 1. Pers. |
putābāmus |
putārēmus |
putābāmur |
putārēmur |
| Pl. 2. Pers. |
putābātis |
putārētis |
putābāminī |
putārēminī |
| Pl. 3. Pers. |
putābant |
putārent |
putābantur |
putārentur |
| Text |
| Futur I |
|
Aktiv |
Passiv |
| Person |
Indikativ |
Konjunktiv |
Indikativ |
Konjunktiv |
| Sg. 1. Pers. |
putābō |
|
putābor |
|
| Sg. 2. Pers. |
putābis |
putāberis |
| Sg. 3. Pers. |
putābit |
putābitur |
| Pl. 1. Pers. |
putābimus |
putābimur |
| Pl. 2. Pers. |
putābitis |
putābiminī |
| Pl. 3. Pers. |
putābunt |
putābuntur |
| Text |
| Perfekt |
|
Aktiv |
Passiv |
| Person |
Indikativ |
Konjunktiv |
Indikativ |
Konjunktiv |
| Sg. 1. Pers. |
putavī |
putaverim |
putatus, -a, -um sum |
putatus, -a, -um sim |
| Sg. 2. Pers. |
putavistī |
putaveris |
putatus, -a, -um es |
putatus, -a, -um sīs |
| Sg. 3. Pers. |
putavit |
putaverit |
putatus, -a, -um est |
putatus, -a, -um sit |
| Pl. 1. Pers. |
putavimus |
putaverimus |
putatī, -ae, -a sumus |
putatī, -ae, -a sīmus |
| Pl. 2. Pers. |
putavistis |
putaveritis |
putatī, -ae, -a estis |
putatī, -ae, -a sītis |
| Pl. 3. Pers. |
putavērunt |
putaverint |
putatī, -ae, -a sunt |
putatī, -ae, -a sint |
| Text |
| Plusquamperfekt |
|
Aktiv |
Passiv |
| Person |
Indikativ |
Konjunktiv |
Indikativ |
Konjunktiv |
| Sg. 1. Pers. |
putaveram |
putavissem |
putatus, -a, -um eram |
putatus, -a, -um essem |
| Sg. 2. Pers. |
putaverās |
putavissēs |
putatus, -a, -um erās |
putatus, -a, -um essēs |
| Sg. 3. Pers. |
putaverat |
putavisset |
putatus, -a, -um erat |
putatus, -a, -um esset |
| Pl. 1. Pers. |
putaverāmus |
putavissēmus |
putatī, -ae, -a erāmus |
putatī, -ae, -a essēmus |
| Pl. 2. Pers. |
putaverātis |
putavissētis |
putatī, -ae, -a erātis |
putatī, -ae, -a essētis |
| Pl. 3. Pers. |
putaverant |
putavissent |
putatī, -ae, -a erant |
putatī, -ae, -a essent |
| Text |
| Futur II |
|
Aktiv |
Passiv |
| Person |
Indikativ |
Konjunktiv |
Indikativ |
Konjunktiv |
| Sg. 1. Pers. |
putaverō |
|
putatus, -a, -um erō |
|
| Sg. 2. Pers. |
putaveris |
putatus, -a, -um eris |
| Sg. 3. Pers. |
putaverit |
putatus, -a, -um erit |
| Pl. 1. Pers. |
putaverimus |
putatī, -ae, -a erimus |
| Pl. 2. Pers. |
putaveritis |
putatī, -ae, -a eritis |
| Pl. 3. Pers. |
putaverint |
putatī, -ae, -a erunt |