antända
antända (Schwedisch)
Verb
| Wortform | |
|---|---|
| Präsens | antänder |
| Präteritum | antände |
| Supinum | antänt |
| Partizip Präsens | antändande antändandes |
| Partizip Perfekt | antänd |
| Konjunktiv | skulle antända |
| Imperativ | antänd! |
| Hilfsverb | ha |
Worttrennung:
- an·tän·da, Präteritum: an·tän·de, Supinum: an·tänt
Aussprache:
- IPA: [`anːˌtɛ̝nda], Präteritum: [`anːˌtɛ̝ndə], Supinum: [`anːˌtɛ̝nt]
- Hörbeispiele: —
Bedeutungen:
- [1] Feuer an etwas halten, das danach selbst brennt; anzünden
Sinnverwandte Wörter:
- [1] sätta eld på, sticka i brand, tända på
Beispiele:
- [1] Vem ska antända fyrverkeripjäserna?
- Wer wird die Feuerwerkskörper anzünden?
- [1] Han la halm och strå i spisen och antände dem.
- Er legte Stroh und Halme in den Ofen und zündete diese an.
Übersetzungen
Referenzen und weiterführende Informationen: